Carbon farming är en allt hetare fråga och berör alla delar av matsystemet – inte bara lantbrukare. AGFO:s Frida Jonson spanar kolinlagring.
”Att klimatkompensera genom att plantera träd i all ära. Men hade det inte varit mer intressant om svenska lantbrukare hade fått betalt för att binda kol i marken när någon prompt måste flyga till Thailand?”. Så skrev jag i en spaning för två år sedan. Sedan dess har en hel del hänt.
Kolinlagring ses fortfarande som en av de billigaste metoderna med störst potential för att minska koldioxid i atmosfären. Idag lagras årligen cirka 2,4 miljoner ton koldioxid i svensk åkermark, men det kan bli mycket mer. Frågan om kolinlagring har seglat allt högre upp på agendan, både i Sverige och utomlands. Tre tydliga tecken på det:
 Politiken visar vägen
Kolinlagringen pekas ut som en ny grön affärsmodell för lantbrukare och ett regelverk för certifiering är på gång, enligt EU-kommissionen. Och i Australien växer en ny industri fram.
 Företagen tar initiativ
Kemikoncernen Bayer vill betala lantbrukare för att öka kolinlagring, och hajpade Indigo Ag gör det redan. I Sverige jobbar Svensk Kolinlagring med att ta fram en marknadsplats med ett femtontal gårdar i pilotprojektet. Insatserna finansieras av Max Burgers och Oatly, kunderna är svenska livsmedelsföretag. I sin nyligen uppdaterade klimatcerfiering har Svenskt Sigill även krav på kolinlagring.
 Investerare visar intresse
Australiska startupbolaget Soil Carbon tog nyligen in

Läs hela nyheten här


En nyhet från Agfo - News

En nyhet från Agfo