När jag var liten kunde jag intensivt önska varma och soliga sommardagar, samtidigt som jag i mina önskningar alltid slängde in en förlägen brasklapp: ”Det får regna men helst bara på nätterna så att pappa också blir nöjd”. Typiskt för en bonddotter.
Jag har tänkt på det den här sommaren. Man har skylt sig från hettan och spanat ut över knastertorra fält med ledsna grödor där leran spruckit likt en öken. När grannar skördar foder på varenda slump till markbit för att kunna utfodra djuren. När generositeten mellan människor blir påtaglig. Som bonden i Boden som kört foder hela vägen till Gotland – två gånger!
Torkans kostnader beräknas till miljardbelopp för svenska lantbrukare och kommer att få effekt på livsmedelsförsörjningen under många år framåt. Det handlar inte bara om foderbristen till djur. Spannmålsskörden väntas bli den minsta på tjugofem år, enligt Lantmännens skördeprognos. Det innebär också att Sverige i år inte klarar att vara självförsörjande på basvaran spannmål, som vi normalt är.
Torkan kommer att påverka priserna och tillgången på allt från svensk havre och vete till mejeriprodukter, ärter och kött. Vi är vana vid att det dignar av livsmedel i affärerna. Det lär det göra även framöver – bara att råvarorna inte kommer från närområdet.
Jag kommer med stort intresse att
