Kan lantbruket bli klimatneutralt? I veckans spaning berättar Emma Hartelius, som driver Grimstorps gård i Västergötland, hur hon klimatberäknat gården.
Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp dig här
Vi driver en KRAV-godkänd nötköttsproduktion och använde Greppa Näringens beräkningsmodell för att ta reda på vår klimatpåverkan.
Indata
För växtodlingen matas data om jordtyp, grödor, spridning av gödsel, skörd och skördeförluster in och för djurproduktionen är det uppgifter om djur, ras, stallperiod, strömedel, gödselart och slaktålder. Inköpta varor tas också med. Systemet tar inte hänsyn till naturbeten eller den biologiska mångfald som våra djur bidrar till. Däremot kan det värdera nyttan av att växtodlingen binder markkol.
Om vi tar med det i beräkningen blir vi genast klimatpositiva.
När vi gjorde vår klimatberäkning pågick heta diskussioner om huruvida lantbruket kan bli klimatneutralt om man räknar med kolinlagring i åkrar och bete. Jag provade, och systemet angav att varje hektar av vårt jordbruk binder 88 kilo kol per år.
Resultatet
När alla delar i beräkningen hade gjorts fick vårt kött 15 kilo CO2e per kilo – utan att räkna med inlagring av kol i marken. När den togs med minskade vi till 14 kilo CO2e per kilo kött. Svenskt nötkött ligger i snitt på 26 kilo CO2e per kilo och nötkött från Brasilien på ungefär det dubbla, enligt Världsnaturfonden.
Vårt resultat visade att de största
