Det är billigt att göra fel – en sanning som stämmer bra på matsvinn. Att göra rätt är däremot kostsamt och frågan är vem som ska betala kalaset. För allt handlar till syvende och sist om pengar.

Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp dig här

I butikerna orsakar mat som håller på att bli gammal både jobb och kostnader – någon måste till exempel hantera köttfärsen som blir kvar i kylhyllan. I många fall är matvaror packade i flerpack, till exempel apelsiner i nät. Om en apelsin blir dålig kan övriga inte säljas. Det handlar det om att sprätta upp förpackningar, packa om, märka om och tillaga matvaror som ska räddas.
Det räcker med att kolla på dumpstringsstjärnan Anders Jakobssons blogg Dumpstringslyx för att förstå att stora kvantiteter mat istället går i butikernas sopcontainrar. Det handlar om prioriteringar.
Enligt Naturvårdsverkets senaste statistik står dagligvaruhandeln för 30 000 ton matavfall per år. Det ska jämföras med storkökens 73 000 ton och restaurangernas 71 000 ton. Är det troligt? Nej, antagligen inte. Vi grävde i dagligvaruhandelns siffror och fick veta att siffrorna för 2017/2018, som presenteras i början av 2020, sannolikt kommer att visa en helt annan bild. Läs mer om det här.
Frankrike är först

Läs hela nyheten här


En nyhet från Agfo - News

En nyhet från Agfo