Vi ligger efter. Rejält. Sverige rankas som ett av Europas mest innovativa länder inom kärnsektorerna, men inom livsmedel hamnar vi först på 14:e plats. Endast 0,24 procent av livsmedelsindustrins omsättning läggs på forskning. Hur har det blivit så?
Konsultbolaget Macklean pekar ut tre faktorer som håller tillbaka innovationstakten: Kortsiktighet och lågt risktagande, stängda processer och låsningar inom värdekedjan. Det berättade Peter Normark, vd för Macklean, vid ett seminarium på Kungliga skogs- och lantbruksakademin, KSLA, i veckan. Missa inte Mackleans frukostseminarium 24 april när de släpper sin nya rapport Innovation, anmäl dig här.
Innovation sker inte av sig själv. Men nu rör det på sig – äntligen. Per Arfvidsson, vice vd för Lantmännen, är ordförande i styrgruppen för Arena för svensk livsmedelsbransch som inom de närmaste veckorna ska presentera mer exakt vad de ska jobba med framåt.
Ett av deras mål är att livsmedelssektorn ska vara en central svensk näringsgren år 2030. Och att det sker ett skifte från kostnad till värde, från att jaga pengar till att kapital söker sig till branschen. Samtidigt har livsmedelsstrategin och medlen däri gjort att ett nationellt forskningsprogram för livsmedel ska tas fram.
Att det händer saker verkar alla vara överens om. Christina Nordin, departementsråd vid Näringsdepartementet och snart tillträdande generaldirektör vid Jordbruksverket, sade vid seminariet: ”Efter alla år jag har jobbat med dessa frågorna, ser jag att det verkligen händer
