”Vi behöver radikala innovationer. Mindre gnetande med förändringar av redan existerande metoder.”
Så sade universitetslektorn Per Frankelius under årets Borgeby fältdagar. Och många forskare är eniga: innovationstakten behöver öka för att möta framtidens utmaningar när det gäller livsmedelsförsörjning. Befolkningen estimeras till 9,73 miljarder 2050. Beräkningar visar att jordbruksproduktionen behöver öka med nästan 50 procent för att möta efterfrågan.
Därför har jag med stort intresse följt nya gentekniken Crispr som enkelt och exakt kan göra förändringar i DNA i växter eller djur. Till exempel grödor som tål varmare klimat.  ”En teknik som kan revolutionera lantbruket”, sade växtodlingsrådgivaren Line Strand under Agfo talk på temat genteknik och mat.
Kritiken mot beslutet har varit massiv
Så, vad händer när vi får en radikal innovation i form av Crispr? Jo, den 25 juli beslutar EU-domstolen att mer eller mindre stänga dörren genom att reglera Crispr som GMO.
Kritiken mot beslutet har varit massiv. ”Ridån ner för europeisk växtforskning”, säger  Jens Sundström, docent i växtfysiologi. ”Lobbyismen segrade över vetenskapen”, skriver Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi, i DN. Och i New York Times undrar Jennifer Kuzma, expert på genteknik vid North Carolina State University, om EU-domstolen verkligen har rätt vetenskaplig rådgivning.
Det kommer – och behöver – uppstå nya innovationer som kan bidra till att säkra matförsörjningen framåt. Ja, vi behöver reglering. Men det behövs lagar och regler som fokuserar på slutprodukten i stället för tekniken.
Läser du

Läs hela nyheten här


En nyhet från Agfo - News

En nyhet från Agfo