Vad gör vi med 900 000 ton avloppsslam om året? Frågan är infekterad och om man bryr sig om cirkulär livsmedelsproduktion ömmar den lite extra. AGFO-Linda dyker ner i en fråga som länge har gått under radarn.
Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp dig här
Vårt avloppsslam innehåller värdefulla växtnäringsämnen som fosfor, kväve, kalium och kol. Fosfor är en ändlig resurs som bryts i gruvor. I dag sprids en tredjedel av slammet på våra åkrar, resten grävs ner som anläggningsjord. Kritikerna menar att slammet innehåller en okänd mängd tungmetaller, kemikalier och mikroplaster och vill stoppa spridningen helt.
Det pågår dock en intensiv forskning på området. I ett av initiativet Svenska Näringsplattformens projekt agerar nu sju VA-organisationer testbädd för teknikföretag och -startups som vill testa sina lösningar i full skala.
I januari släpptes utredningen Hållbar Slamhantering. Regeringens utgångspunkt är att slamspridning ska förbjudas men man vill samtidigt se hur fosfor kan återvinnas ur slammet. Utredarna presenterade två förslag: 1) Totalförbud mot all spridning av avloppsslam på åkerjord, tillsammans med krav på återvinning av fosfor. 2) Förbud mot spridning av avloppsslam, med undantag för slam som uppfyller höga kvalitets- och säkerhetskrav.
Remissvaren vittnar om polarisering och befinner sig långt ut på respektive kant. En av remissinstanserna, Ren Åker Ren Mat skriver upprört: ”Utredningen obstruerar mot
