Västra Götaland är en del av Sverige som genom åren varit särskilt utsatt för höga fusariumangrepp på framför allt havre. Då fusariumsvampar bildar mykotoxinet DON, ett mögelgift, begränsas användningen av havre som livsmedel. Inom EU finns tydligt uppsatta gränsvärden för DON, värden som vissa år varit oroväckande höga och inneburit stora inkomstbortfall för spannmålsodlare.
Forskning bedrivs i flera länder med regioner liknande Västra Götaland med målsättningen att förstå samband och sammanhang som gynnar dessa svampangrepp.
”Det är många variabler att ta hänsyn till för att kunna samla in rätt data och bygga ett verktyg som både är pålitligt och enkelt att använda som beslutsstöd för bekämpning av fusariumangrepp. Så det är en utmaning där vi samverkar med många aktörer i värdekedjan och med forskare i olika länder. Den ekonomiska risken för den enskilde spannmålsodlaren är självklart en viktig drivkraft i arbetet”, säger Thomas Börjesson, projektledare Agroväst och forskare inom mykotoxiner i spannmål.
Infofusion Fusarium är en innovation som ska ge lantbrukaren stöd för att bedöma risken för höga fusariumangrepp på den egna gården. Parallellt utvecklas även en lösning för företag inom spannmålsbranschen som behöver tidiga prognoser över större områden för att optimera råvaruflöden från bonden in till spannmålslager. Innovationen visualiserar hur stor risk det är för kraftiga angrepp och höga mykotoxinhalter, främst DON. Därmed kan onödiga bekämpningar undvikas som idag ofta görs för säkerhets skull. Ett webbaserat verktyg där hänsyn tas till en rad olika variabler och värderar dess samband, till exempel odlingsplats, väder, växtodlingsåtgärder reducerar risken för att leveransen inte blir godkänd som livsmedelsråvara.
”Idag beror det mycket på ambition och verksamhetsinriktning om fusariumsvampar bekämpas. Med det nyutvecklade verktyget är tanken att man enkelt får stöd för när en bekämpning är motiverad och där man utgår från den egna gården ända ner på fältnivå”, förklarar Henrik Stadig, rådgivare Hushållningssällskapet Väst.
Att nå ut brett, men även med gårdsanpassade råd, utan alltför stor arbetsinsats från lantbrukarens sida är målet. Det skall räcka att man har en växtodlingsplan med grundläggande uppgifter om spannmålsgrödorna för att man skall få individanpassade råd vad gäller hantering av fusariumangrepp. Rådgivningen kommer att knytas ihop med andra bekämpningsprognoser, till exempel för bladfläcksvampar och fritflugor. Verktyget kommer att kunna bidra till de nationellt uppsatta målen i Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel.
Ett engagerat innovationsteam har tillgängliggjort en stor mängd information om DON-halter i Sverige under tio års insamling av data från mottagningsprover samt bidragit med nödvändig kunskap inom precisionsodling, modellering och växtbiologi. De som nu lägger sista handen vid arbetet och som tar produkten ut till marknaden är Dataväxt:
”Just nu slutför vi en prototyp av en app som ska visualisera de prognosmodeller som tagits fram för Infofusion Fusarium. För oss på Dataväxt har det varit värdefullt att på ett nytt sätt arbeta tillsammans med forskare, både vad gäller svampbiologi, modelleringsarbete och inte minst informationsteknologi, där nya verktyg gör lantbrukarens vardag enklare”, säger Johan Martinsson, Dataväxt.
Konkret får användaren en notis i sin smartphone som säger att det är snart dags att bekämpa mot fusariumangrepp. Där levereras en aktuell bedömning av risknivån just nu: låg, medium eller hög med tanke på hur vädret kommer att bli de närmaste två veckorna.
”Det ser väldigt lovande ut att kunna nå ut hela vägen till marknaden med innovationen Infofusion Fusarium, ett verktyg som ger stöd för bekämpning av fusariumangrepp. Det är en vass produkt som verkligen tar vara på all tillgänglig kunskap inom området på ett enkelt och lättfattligt sätt. Att man kan ’leka’ med olika scenarier tror vi också gör produkten extra intressant. Detta har möjliggjorts genom samarbete med forskare inom spelutveckling vid Högskolan i Skövde”, säger Thomas Börjesson.
Partners i projektet är Lantmännen Forskning och utveckling, SLU, Institutionen för mark och miljö, Högskolan i Skövde, Hushållningssällskapet Väst, Dataväxt samt Agroväst. Syftet med projektet är att stärka den biologiska mångfalden genom att undvika onödig bekämpning samt att lantbrukarnas ekonomi stärks genom att produktionen av spannmål effektiviseras.
EIP-Agris syfte är att hjälpa lantbruket att bli mer produktivt, uthålligt och få större möjligheter att klara rådande utmaningar som tuffare konkurrens, kraftigare prissvängningar, klimatförändringar och hårdare miljökrav. Genom innovationsstödet EIP-Agri kan din idé utvecklas till innovation med finansiellt stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Kontakta gärna oss på Agroväst om hur du gör för att finna lämplig finansieringsform för utveckling av din idé.
Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Redigering text och bild
