Många konsumenter vill se klimatmärkning på mat – och aktörerna som ger svaren blir fler. Går det att lita på siffrorna? Matkonsulten Gunnar Rundgren har anmält klimatmärkningarna samtidigt som forskarna ser dem som ett viktigt verktyg.
Flera tjänster visar idag hur stora växthusgasutsläpp ett kilo av en viss produkt orsakar. De baseras ofta på den klimatdatabas som forskningsinstitutet Rise har byggt upp. Den innehåller cirka 1 400 klimatavtryck för 700 livsmedelsprodukter och tanken är att den ska bli en öppen, nationell databas.
– Kunskapen om livsmedels klimatpåverkan är generellt sett låg bland konsumenter. Databasen samt tjänsterna som bygger på den spelar en allt större roll i att höja kunskapen, säger Elinor Hallström, forskare inom Sustainable Nutrition på Rise.
I databasen får vi reda på att svensk oskalad potatis ger 0,1 CO2-ekvivalenter per kilo medan okokt jasminris från Thailand ger 3,1 CO2-ekvivalenter per kilo. Att ange klimatpåverkan per kilo är den gängse metoden just nu. Faran är dock att siffrorna inte visar hela sanningen och lätt missuppfattas, inte minst när media rullar ut tabeller med olika livsmedels klimatpåverkan.
– För livsmedel med liknande näringssammansättning kan viktenheten vara praktisk och bra, eftersom det på det viset är möjligt att jämföra en produkts miljöpåverkan med till exempel pris och näringsinnehåll, säger
