Jag ser med fram emot ett år med nya samtal, möten, innovationer – och semantiska diskussioner. För i kölvattnet av ny teknik som möjliggör helt nya produkter kommer frågan: hur ska de benämnas?
När ICA-gruppen i höstas släppte en egen nyordslista tryckte Ann-Katrin Tottie, framtidsanalytiker ICA-gruppen, på semantikens roll när kunderna lägger allt större vikt vid hållbarhet och klimatpåverkan. ”Det kommer att påverka utbudet, men också hur vi väljer att beskriva och benämna vissa råvaror och processer inom matproduktion”, sade hon i en kommentar.
”Förvirringen har varit total”
Ta exemplet med kött framställt i labb. Förvirringen har varit total; In vitro-kött, konstgjort kött, syntetiskt kött, odlat kött? Till slut kom startupbolagen och branschorganisationerna i USA överens om att cellbaserat kött är termen som gäller.
Nej, det ordet fanns inte med på Språkrådets populära nyordslista som släpptes i december. Inte heller svegetarian, det vill säga att välja vegetariskt om det inte erbjuds svenskt kött. Men det fanns andra kopplade till matsystemet. Som nollavfall, strävan att inte producera något avfall som inte kan återvinnas eller komposteras. Även gensax tog sig in på listan. Ny genteknik är något vi skrivit mycket om, och haft som tema för ett AGFO talk (här man du titta på det). Personligen känner jag starkt för nyordet flygskam. Team AGFO åker tåg – från Norrland till Nederländerna. Ett flygfritt 2018 gick
