Under 2019 blev de allt fler – klimatmärkningarna som sätter siffror på hur mycket utsläpp varje matvara har. Äntligen tycker vissa, medan andra menar att det är för tidigt.
Under det senaste året har allt fler aktörer börjat använda forskningsinstitutet Rise:s klimatdatabas i kommersiellt syfte. Senast var det ICA som släppte sin klimatkasse där man utlovar att varje portion innehåller max 0,5 kg CO2-ekvivalenter.
Vi konsumenter har länge uttryckt en stark önskan om att få hjälp att ”äta rätt” med klimatet i åtanke, så avsikten med märkningen är god. Kritikerna är dock inte lika överens om dess förträfflighet. Gunnar Rundgren, oberoende jordbrukskonsult, har anmält klimatdeklarationer som produktmärkning till Konsumentverket. ”Jag anser att det är fel att märka olika livsmedelsprodukter med koldioxidutsläpp per kilo”, säger han.
Vad är det då som blir så fel?
Vi börjar med näringsinnehållet. Jämför ett kilo morot med ett kilo nötkött och nötköttets klimatpåverkan är 175 gånger högre än morotens. Ser man istället till proteininnehållet så blir nötköttets påverkan fem gånger högre än morotens. Det är inget som klimatmärkningen visar.
Vi ska inte låta det bästa vara det godas fiende
Ett annat problem med klimatmärkningen är att livscykelanalyserna i klimatdatabasen är genomsnittsberäkningar. Trots samma produktionssätt, i samma geografiska region, kan utsläppen skilja stort för två råvaror
