Att i rätt ögonblick pricka rätt mängd näring till en gröda är en del av det som kallas precisionsodling. Fördelarna är många, både för producenten och miljön. Men vad innebär tekniken, och hur många använder den i Sverige? AGFO möter Bo Stenberg, projektledare på Precisionsskolan.
– Marken varierar: ett fält är inte enhetligt och förutsättningarna för växtodling kan vara väldigt olika. Precisionsodling är att ta hänsyn till det och anpassa insatserna för att gynna grödan och se till att inget hamnar på fel ställe. Miljön och ekonomin, hand i hand.
– Det är nog ingen som vet, men det borde vara fler. Det kräver en viss investering i teknik som ofta finns i de nyare maskinerna. En typisk teknik för precisionsodling är gödseltillverkaren Yaras kvävesensor. Den har funnits med länge, men har under 2017 ökat sin försäljning väldigt mycket. I Danmark har man vaknat först nu och gett bidrag för att öka sensoranvändningen. Så sett ur ett internationellt perspektiv står vi oss ganska bra.
– Någonting har hänt. Det pratas mycket mer om precisionsodling och att det ses mer som en självklarhet än som en kuriositet som det gjorde för några år sedan. Det finns några buzzwords, som sustainable intensificiation (hållbar intensifiering) och food security (livsmedelssäkerhet) där precisionsodling blir en naturlig del.
– Det finns mer att göra kring växtskyddsmedel, och att kunna identifiera ogräs och sjukdomar. Jordbearbetning, stallgödsel och vall är utvecklingsområden. Det pratas mycket om drönare nu, samtidigt blir satelliterna fler. Jag tror även vi kommer att få se mer av datalagring och hur man kan föra samman data.
– Så är det. Där tror jag lösningen är färdiga paket till lantbrukarna, att man inte ska behöva sy ihop allt själv. Det som behövs är beslutsunderlag, något som vi jobbar med att ta fram.
– Att man i större utsträckning uppnår den kvalitet man vill ha på grödan. Maltkorn är typexempel där man använder precisionsodlingsteknik för att gödsla rätt och få den proteinhalt som efterfrågas vid exempelvis öltillverkning.
– Ja, IBM är ett annat exempel. De ser nya tillämpningar med superdatorn Watson som utvecklats för att ställa diagnoser inom sjukvården. Nu tänker de sig ett liknande scenario inom jordbruket, men jag tror att det är en större utmaning.
– På Precisionsskolan finns information och bra verktyg.
LÄs MER
The post Allt fler väljer smarta odlingstekniken appeared first on AGFO.