Alla pratar vätgas, men ingen nämner biogasen som har en central roll att spela även i vätgassamhället. Det skriver veckans gästspanare Fredrik Stork.
Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO Weekly, signa upp dig här
Jag har noterat att många som drömmer om att bygga upp samhället på periodiska systemets minsta grundämne väte ser en framtid där stora vindkraftverk spjälkar vatten med hjälp av elektrolys – och därmed stora mängder energi. Men det finns faktiskt andra sätt som är minst lika effektiva.
I dag framställs nästan all världens vätgas från fossil naturgas eller metangas med benämningen CH4, alltså samma gas som vi kallar biogas när den inte pumpas upp från marken. Här finns stor potential i att ta vara på väteatomerna i biogasen. Det sägs att det krävs tre kor för att köra en gasbil i ett år, men med vätgas behövs bara två. Sverige har 301 000 mjölkkor, 1 454 000 nötkreatur och fem miljoner bilar, enligt siffror från Jordbruksverket. Så fram med miniräknaren och börja räkna på potentialen.
Forskarna brukar uppskatta att Sverige med enkla medel skulle kunna öka produktionen av biogas från dagens två till sju eller kanske till och med 15 terawattimmar fram till 2030, bland annat genom att röta nya restprodukter från åkern och massaindustrin, uppger tidningen Lantmannen.
Elton John
