Livsmedelsforskningens status börjar stiga i graderna. Kanske är det nu som den faktiskt får de resurser som den gjort sig förtjänt av, skriver AGFO:s Lovisa Madås i sin spaning.
Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp dig här
191 miljoner. Så mycket delade forskningsrådet Formas ut nyligen till fyra nya centrum för svensk livsmedelsforskning och innovation. ”En god livsmedelsförsörjning är en angelägenhet för hela samhället”, sade Formas generaldirektör Ingrid Peterson i samband med lanseringen. Ytterligare 16 miljoner delades ut i veckan i forskningsstöd för stärkt djurvälfärd. Och tidigare i höstas fick Sweden Food Arena 2,6 miljoner kronor från Vinnova för att göra en förstudie om hur livsmedelskedjan kan stärkas med innovation.
Det rör på sig. Men om vi backar bandet – har synen på svensk livsmedelsforskning och innovation förändrats under de senaste åren? Jag sökte svar hos tre branschprofiler.
Synen har definitivt förändrats. Det säger Charlotte Eklund-Jonsson, forsknings- och affärsledare på RISE jordbruk och livsmedel. Hon menar att det i dag finns en tydlig ambition och insikt hos individer, företag och organisationer om att samarbete behövs för att kunna agera kraftfullt.
Christian Nyrén, vd för Stiftelsen Lantbruksforskning, tycker att det finns en bättre helhetssyn i dag när forskning i matsektorn diskuteras, något som han anser att livsmedelsstrategin har bidragit till. Marie Gidlund, som är verksamhetsledare för Sweden Food Arena, är även hon inne på att livsmedelsstrategin har stärkt branschens
