Biologisk mångfald är en förutsättning för att nå miljömålen. Men hur kan marknadens mekanismer gynna biologisk mångfald?
AGFO vänder sig till Cecilia Mark-Herbert som är universitetslektor vid SLU med kunnande inom marknadsföring för hållbar utveckling inom livsmedel. Enligt henne krävs ett sätt att arbeta med och kommunicera runt det. Hon jämför med hur hållbarhetsfrågan lyftes till agendan med mätning av koldioxidekvivalenter som en hållbarhetsbarometer.
– Nu har vi insett att biologisk mångfald och carbon footprint inte alltid går hand i hand. Då måste vi nyansera hållbarhetsbegreppen och där är biologisk mångfald ytterligare en dimension, men inte den sista. Det innebär att vi måste hitta ett språkbruk som marknadsföringen kan använda, säger hon och tydliggör att här bär alla i livsmedelssystemet ett ansvar.
”Det är en tydlig konkret bild av vad biodiversitet kan vara, då blir det tydligt för allmänheten.”
Ny dimension
Matsvinn och hållbarhet är tydliga frågor som livsmedelsbranschen jobbar aktivt med idag. Nya företag, som Karma, har kommit in i branschen och bidrar till ett mer effektivt livsmedelssystem. Cecilia Mark-Herbert ser gärna sett att biologisk mångfald också blir en sådan fråga.
Cecilia Mark-Herbert vid SLU.
Vad vill du att dagligvaruhandeln gör?
– De är på många sätt duktiga idag och det finns bra initiativ som Hållbar Livsmedelskedja exempelvis. Kan vi
