Ska man räkna jordbruket till godo all den kol som binds varje år i skördarna? Ja, menar Per Frankelius, docent i företagsekonomi på Linköpings universitet. Nej, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi på Lunds universitet och Sveriges representant i IPCC.
Missa inte kommande AGFO Talk, tema kolinlagring – anmäl dig här
IPCC missar att räkna in den kolbindning som sker i skördarna och gör därmed jordbruket till en större klimatbov än det egentligen är, anser Per Frankelius. I en vetenskaplig artikel som publicerades i Agronomy Journal i somras utvecklade han sina tankar där han bland annat beräknade att världens samlade skörd av spannmål binder cirka 3,8 miljarder ton koldioxid.
– Tar man dessutom med skörden av alla andra grödor, motsvarar detta en kolbindning på totalt kanske 9,1 miljarder ton koldioxid och då har vi inte räknat med det kol som binds i gräset – och gräsmarkerna omfattar 3 miljarder hektar, säger han.
Väckt starka reaktioner
Globalt beräknas jordbruket släppa ut cirka 11 miljarder ton växthusgaser och med det här sättet att räkna skulle merparten, kanske rent av hela utsläppen, balanseras av den inbindning av kol som sker i de växande grödorna och i gräset.
– Det faktum att kolet binds i grödorna samtidigt som de avger syre,
