Tanken på att kunna låsa upp oanad potential för både hälsa och prestation med hjälp av det vi lägger på tallriken tilltalar på många plan. Den individanpassade kosten syftar till just det och har redan blivit en bransch värd miljarder. Kan vi hitta genvägar för att förbättra hälsan och prestationen så vore mycket vunnet – men myntet har så klart en baksida också.
Området som försöker koppla ihop det vi äter med våra gener kallas nutrigenomics. Många bolag planterar nu sin affärsidé i den myllan. Intresset för individanpassad kost växer – och i många fall ligger marknadsavdelningarna i branschen ohejdat långt före forskningen i sin ambition att tillfredsställa människors behov av att skräddarsy allt från tillskott till färdiga måltider.
Men vad är egentligen individanpassad kost, eller personalised nutrition? Ja, idén om att våra gener styr hur vi mår och presterar som svar på en viss mat eller vissa näringsämnen ligger bakom tanken att det borde gå att välja precis de livsmedel vi behöver för att främja vår hälsa.
Medan en person kan vräka i sig godis och läsk varje dag och fortfarande se ut som en elitlöpare i kroppen, behöver någon annan bara snegla på glassdisken för att gå upp i vikt. Men
