Varför odlas inte mer svenskt protein när efterfrågan är så stor? Den frågan stod ut efter AGFO:s genomgång av vilka vegoprodukter med svensk råvara som finns ute i handeln.
Är det fel på det svenska klimatet, jordmånen, lönsamheten, kunskapen eller är det viljan som fattas? Dags att gå till botten med den svenska baljväxtodlingen!
Ett moment 22
Enligt Georg Carlsson vid SLU är det flera faktorer som samverkar. Lantbrukare och livsmedelsindustrin har svårt att hitta varandra i frågan. Bonden behöver veta att det går att sälja. Och industrin vill säkra att tillräckliga volymer och rätt kvalitet kan levereras innan de satsar storskaligt på svenskodlade baljväxter.
Ett sorts moment 22 med andra ord.
Georg Carlsson. Foto: Researchgate.net
– För industrin är det ofta billigare att köpa importerade baljväxter, och trots att efterfrågan från konsumenterna ökar verkar inte svenska lantbrukare få tillräckligt betalt för att baljväxtodlingen ska löna sig, säger Georg Carlsson, som är universitetslektor med inriktning på ökad odling och användning av baljväxter för hållbar livsmedelsproduktion,
Största ökningen
Sedan början av 2000-talet har baljväxtodlingen ökat markant, framförallt åkerbönor till foder.
Enligt Georg Carlsson är potentialen stor för en ökad odling av baljväxter till livsmedel. Särskilt åkerbönor och ärter eftersom dessa går att odla på betydligt större arealer än idag och inte kräver
