Går det att kombinera en cirkulär matproduktion med export? Och hur ska man jobba mer cirkulärt som lantbrukare? Forskaren Per-Anders Langendahl ger svar på temat cirkulär matproduktion.
På 1990-talet var kretslopp på tapeten. Trettio år senare är alla överens om att ekonomin måste bli cirkulär. Men exakt vad det är och hur det ska gå till är oklart. Per-Anders Langendahl forskar på innovation, speciellt på ämnet cirkulär bioekenomi vid Sveriges lantbruksuniversitet och deltog vid AGFO talk om cirkulär livsmedelsproduktion. AGFO låter Per-Anders Langendahl besvara de publikfrågor som inte hann ställas under samtalet.
Vilken typ av forskning behövs om cirkulär livsmedelsproduktion? Grundforskning eller mer tillämpad forskning, alltså forskning som ger kunskap som har ett bestämt användningsområde?
– Forskning kan bidra till både och, dels naturvetenskaplig grundforskning men också forskning som bidrar till utveckling av nya produktionssystem. Dessutom kan forskning bli mer interdisciplinär och tvärvetenskaplig. Och sist men inte minst kan akademin spela en viktig roll i att delta i projekt som omfattas av relationer mellan akademi, industri och offentlig sektor (trippel helix).
Det urbana perspektivet måste stärkas eftersom systemen inte är synkade för cirkulärt flöde. I staden är kretsloppet brutet, i olika silor, det behöver slutas och regulatoriska hinder måste avskaffas. Hur gör vi det?
– Vi har en stark
