Den tekniska utvecklingen går fort framåt, och med den kommer nya begrepp att hålla koll på. Visst är det lite knepigt med alla begrepp som används i branschen. Ibland på engelska, ibland mer eller mindre lyckade försvenskningar. Här är Agfos lista med ord och förklaringar. Hör gärna av er med kommentarer, så kan listan bli ännu bättre!
Ett samlingsbegrepp för all den teknik som nu bidrar till att omvandla lantbruket, globalt och i Sverige: bland annat bioteknik, sensorer, data, inomhusodling, beslutsstöd, IoT, drönare och robotar.
Akvaponik är ett matproduktionssystem som kombinerar konventionellt vattenbruk (odling av t ex fisk i bassänger) med hydroponik (odling av växter i vatten).
Användning och modifiering av levande organismer för att passa mänskliga behov. Det kan omfatta avel, växtförädling, genteknik, molekylär teknik osv.
Enligt språkrådet: ”Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de datorer som ingår i nätverket”.
Inom livsmedelsbranschen diskuteras blockkedjan som ett verktyg för att öka transparensen och spårbarheten i försörjningskedjan. Syftet är att minska riskerna för fusk och att skapa bättre förutsättningar för återkallande av matvaror.
Agfo-spaning om blockkedjan
Agfo-intervju med Axfoundation: ”Stor hype kring blockchain”
Ett nytt forskningsfält, baserat på kombinationen av molntjänster, big data och biologisk expertkunskap.
Crispr är en teknik för att göra exakta förändringar i arvsmassan, i växter eller djur. Tekniken bygger på en mekanism som finns naturligt hos bakterier, och kräver inte att något dna tillförs utifrån.
Crispr beskrivs av gentekniknämnden/KI
Delvis självstyrande, obemannad, flygfarkost. Inom lantbruket används drönare för att t ex fotografera odlingar och ge beslutsunderlag för sådd, gödsling och bekämpning. Drönare kan också användas för att t ex identifiera flyghavre och hålla tillsyn på djur.
Agfo Weekly, din bästa kompis i din inbox! Vi tar oss an framtidens matkedja, varje fredag morgon.
Signa upp på studs här 
Den bransch som använder modern teknik för att utveckla matproduktion, mathantering och matdistribution. Allt från nya sätt att frystorka bär till innovativa lösningar för att nå konsumenterna. Delvis överlappande med agtech, alltså teknik för utveckling av lantbruket.
Genetik är läran om ärftlighet och genteknik är tillämpningen av den kunskapen. Genteknik omfattar därför allt från växtförädling och avel till moderna tekniker för att direkt modifiera delar av arvsmassan, t ex Crispr.
Inom lantbruket kan genteknik användas för att modifiera egenskaper hos grödor, t ex göra dem mer motståndskraftiga mot kyla eller mot vissa sjukdomar.
Geografiska informationssystem. Kartinformation, satellitbilder etc som bland mycket annat kan användas för precisionsjordbruk.
”Grönmålning”. Innebär att den som bedriver miljöskadlig verksamhet försöker skapa en bild av sig som miljövänliga genom t ex sin marknadsföring.
Odling inomhus, i vatten, utan jord. Utöver vatten behövs också värme, ljus och näring. Hydroponisk odling lämpar sig framför allt för sallader och bladörter. Odlingen kan ske professionellt eller hemma. En fördel är att odlingen är yteffektiv och att den sker nära konsumtionen.
Agfo-intervju med Grönska: ”Vi ser en stor potential”
Hållbarhet är ett svårt begrepp som alla vill använda. Bruntlandtkommissionen definierade begreppet som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Minst tre olika perspektiv på behoven brukar användas: miljö/ekologi, socialt och ekonomiskt.
SLU: Vad är ett hållbart jordbruk?
Internet of things, eller ”sakernas internet”, är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att vardagsföremål, byggnader, fordon, människor och djur förses med sensorer som kan uppfatta sin omvärld och kommunicera med datorer och andra sensorer. Både sensorer, datorkraft och kommunikation blir allt billigare, vilket driver på utvecklingen. Precisionsjordbruk är en tillämpning av IoT.
Mackleans rapport om IoT och precisionsjordbruk
När mat ska distribueras till konsumenterna kan man välja olika strategier. En del bygger på att konsumenten själv kommer till butiken eller ett utlämningsställe och hämtar upp maten. Andra bygger på att maten körs ända hem – alltså till och med ”the last mile”.
Hela den komplexa och globala väv av aktörer, tjänster och system som gör det möjligt för konsumenter i Sverige att välja mat från världens alla hörn – eller från en gård i grannskapet.
Inom Agfo brukar vi använda en förenklad bild av en livsmedelskedja med fyra länkar: Först primärproduktion, sedan förädling, sedan detaljhandel/restauranger och till sist konsumtion. Och kanske skulle modellen behöva bli mer cirkulär.
Precisionsodling innebär att använda data från t ex sensorer, GPS, satellitbilder och kameror på traktorn, för att kontinuerligt anpassa utsäde, bevattning, gödsling etc. Varje yta ska få precis det som behövs, varken mer eller mindre. Det kan ge högre skörd, mindre läckage och bättre lönsamhet.
Agfo-intervju med Solvi: ”Vi hjälper lantbrukare att få bättre koll på grödor”
Mackleans rapport om IoT och precisionsjordbruk
Primärproduktion är första ledet i livsmedelskedjan. Till exempel odling av grödor och uppfödning av djur som ska bli livsmedel. Även jakt och fiske, samt odling av foder räknas till primärproduktion.
Vi behöver få i oss protein, och traditionellt har våra viktigaste proteinkällor varit kött, fisk, ägg och mjölk. När konsumenter av olika skäl väljer att dra ner på köttkonsumtionen, behöver proteinerna komma från andra källor, t ex bönor, linser och baljväxter. I praktiken får de flesta i Sverige i sig mer proteiner än de behöver, enligt Livsmedelsverket.
Mackleans rapport om proteinskiftet
Livsmedelsverket om proteiner och mat
En rekoring är i praktiken en grupp på sociala medier, där både lokala matproducenter och konsumenter är medlemmar. Konsumenterna meddelar vad de vill beställa. Producenterna meddelar vad de kan erbjuda. Försäljningen sker innan mötet. När överenskommelserna är klara, bestäms tid och plats för alla att mötas upp så att köparna kan hämta sina varor.
Alla komponenter som mäter ett tillstånd i omgivningen och vidarebefordrar mätvärdet. Sensorer kan mäta t ex temperatur, fukt, buller, ljus, lufttryck, belastning och acceleration. Sensorer är avgörande för precisionsodling. Sensorer är också komponenter i det som brukar kallas IoT – internet of things.
Teknik för att minska matsvinnet. Matsvinn är ett stort problem och förekommer i alla delar av livsmedelskedjan. Det finns nu ett flertal företag som utvecklar processer för att minska matsvinnet, t ex genom att öka synligheten för varor som närmar sig sitt bäst-före-datum och genom lösningar för att sälja mat som annars skulle ha slängts.
Intervju med Whywaste ”Vi jobbar med att minska matsvinnet i butiksledet”
Naturvårdsverket om matsvinnet
Odling av fisk, kräftdjur, musslor och alger i alla typer av vatten, i sjöar och i hav. Vattenbruk sker också i odlingssystem på land. Odling kan ske öppet i kassodlingar i sjöar, hav eller i dammar.
Inomhusodling, ofta hydroponisk odling med LED-ljus, i hyllsystem som gör att man kan nyttja hela höjden i lokalen.
Läs mer
The post Här är ljuset i begreppsdjungeln appeared first on AGFO.
